I min blogg vill jag egentligen diskutera saker med dem som läser. Saker som är viktiga för mej. Dagens samhälle, tonåringar, kroppsideal, mm. Men jag vågar inte. Jag är rädd för att bli retad. Bara för att säga vad jag tycker. Jag älskar att diskutera politik med min mamma. Jag står alltid för det jag säger. Jag är inte rädd för att prata med folk . Och när jag väl försöker så kommer det inte fram. Jag har försökt göra videobloggar till bloggen så att min röst ska bli hörd, men de rätta orden vill inte ut. Någon annan som tänker som jag? Som är rädd för att få sin röst hörd? Jag vill men jag vågar inte. Under min hårda yta(haha) finns en fegis jag inte vill visa. Den gamla jag som jag inte vill visa. Den blyga tysta saken. Som inte visste vem hon var. Men nu vet jag vem jag är och jag vet vad jag vill, men när det väl gäller så kommer den blyga flickan fram. Jag hatar när det blir så! Jag vill ju bara visa upp  mej och att folk ska lyssna på det jag har att säga. Jag vet att det finns fler av oss! Och vi måste göra oss sedda. Man dör inte av att försöka. Vi ska visa upp oss, göra våra röster hörda. Vi blyga har lika stor rätt till att sedda precis som alla andra. Tro inte att ni står i vägen för någon. Ni står bara i vägen för er själv. Och om någon tycker att ni står i vägen, så gå där i från. Om den personen inte vill lyssna på det du har att säga så gå där ifrån och hitta någon som vill lyssna på dej. Den som inte vill lyssna är antingen avundsjuk bara för att du kommer med något så smart att säga eller bara rädd för att du ska ta plats och att den personen kommer sjunka in i bakgrunden. Hitta människor som vill lyssna på dej! Vi som vill synas har rätt till att synas, och ingen ska kunna stoppa dej. Inte ens dej själv .